Det blev ingen tävling igår för det var bara pappa och jag som skulle åka på den och då blev allt pankaka. Vi var bra förbereda och hade gjort iordning så att vi hade allt med oss och så. Så vi tog och åkte mot Lomma, det var inte så kul väder (regn) men jag var ändå positiv. Jag var lite nervös och var glad att jag hade kommit ihåg nummerlappen till Märta. Pappa var bra stöd och sa att jag klarade de där klasserna hur lätt som hels, vilket hag nog hade gjort. Men så i mitt i allt ihopa kommer jag på det, PASSET! ! ! ! Skiiiit får man säga i sådana situationer. Och ja vi försökte ju, vi ringde och pratade med Lomma ridklubb och frågade om vi fick rida ändå men de sa tvärt nej. Pappa och jag viste ju inte något annat att göra så vi fick helt enkelt vända och åka hem med Märta som stod så snällt där bak i transporten. Typiskt.

     När jag sen kom hem skulle pappa skynda sig till min lillebrors fotbollsmatch men jag ville inte åka och titta som jag alltid gör när brorsan spelar (nästan). Och jag var också helt less på hästarna och allt som hör dem till så jag belv skjussad hem. Där hemma slöade jag bara och var rätt uttråkad. Men när jag sen fick prata med min mamma sa hon att pappa och jag hade kunnat åka dit och hoppat även om vi inte hade haft något pass och sen ringt mamma som var på en kongress med alla veterinärer i Sverige, då kunde de ha försäkrat om att det var ok för mig att hoppa och att Märta var vaccinerad. Typiskt att vi inte ringde mamma och pratade med henne när vi var på väg dit! :(

Fina de är<3

Såå (ursäkta mitt språk) jävla kul det var!!! Hon var som skjuten ur en kanon, och hoppade bra. Jag älskar också den nya hoppsadeln, den är så sjukt säker att sitta i och man sitter som en smäck. Hon stannade någon gång men jag blev inte ett dugg berör på grund av att jag satt så bra! Jag skulle rida en snabb sväng från ett hinder till ett annat och det gick ju sådär, för hon sätter av i en jäkla tackt efter hindren och då hann jag inte svänga in på nästa hinder, det känns farligt att svänga in och hoppa när hon liksom är på väg åt ett annat håll! Men jag är så sjukt nöjd och jag hoppas att hon är lika fin på lördag då jag ska tävla! Märta var så pigg efter hindren att jag knappt fick stopp på henne. :P

 

     Snidden var också duktig och hoppade finare än vanligt. Han hoppar helt klart bättre och mer ordentligt på oxrarna. Sen stannade han en gång på två plankor som var satta som ett kryss. Men han var så snäll så han tänkte gå över ändå och tog över ena benet men ångrade sig sen och drog tillbaka benet. Så gullig han var asså!<3

 

     Så jag sket i min fotbollsträning och åkte hem och hämtade läxböcker och hö och sen åkte mamma och jag och hämtade hästarna med hästtransport och åkte till hennes jobb. Så hästarna fick stå i varsin box där och vara just, två exemplar av den art som de inriktar sig på medans invigningen. Innan alla kom fick jag stå och borsta dem så att de skulle vara skinande rena och vi satte på dem varsitt täcke och Märta fick en fin DV- FLYINGE grimma. De var jätte gulliga och Snidden skötte sig jättebra för utom att han bajsade på det nyputsade golvet i stallet så då fick de skrubba lite till där. Men annars var de riktigt duktiga och det var inga problem att lasta eller någonting, FÖRUTOM att Snidden tyckte det var lite läskigt att boxarna inte var öppna mot varandra så att hästarna inte kunde se varandra, så då fick Märta stå och hålla ute huvudet hela kvällen så att de kunde se varandra... Men jaja hon stod och sov så fint så! Ni kommer få bilder men inte just nu. Men så ar det alltid med mig. Jag är så tråkig!

Ja nu är det faktiskt dags för en lite hopptävling igen, det är i Lomma och som vanligt ska jag hoppa 80 och 90cm. Det som är lite mindre vanligt är att min pappa ska köra mig dit och assistera! Guud, hur ska det gå, jag vet ju knappt själv hur man gör när man ska snacka med dem i skretariatet! Jaja, mamma får berätta i förväg hur vi ska göra pappa och jag. Det är ju jag som ska säga vad pappa ska göra så det är jag som måste ha stenkoll! GUUD, jaja det går säkert bra!... :P 

Red Märta med mamma igår. Vi red upp till ridbanan som man inte kan kalla ridbana längre eftersom den är som en gräsmatta nu... Mamma sa ju att Märta var stum i munnen och så så jag tog på mig sporar vilket verkade få henne yyyber-allert. Hon var väldigt fin även om jag inte jobbade henne så mycket pga att hon är så stabbig när vi rider på grusvägarna. Hon får ont i fossingarna av gruset. Men när vi kom upp till ridbanan red jag på ett litet kavaletti hinder som hon var duktig och samlad på. Sen tog jag en oxer på 70 cm och jag får säga att jag var lite nervös nu efter ett så långt uppehåll. Jag har ju drattat i backen rätt många gånger av att hon stannar, men nu har jag skärpt till mig och vet hur jag ska få henne på rätt köl. Jag har ju ockå kortare stigläder och en ny sadel, hoppsadel vilket hjälper mig att vara nära henne i språnget. Men jag är fortfarande inte 100% fast i sadeln än ska jag erkänna, men på väg åt rätt håll. Det var verkligen super härligt att hoppa med henne och hon var jätte duktig och kom nästan rätt på varje hinder, hon stannade inte en ända gång och hade framåtbjudning! Suuuper kul var det även om jag var nervös hela tiden. Och Märta är inte den lättaste hästen att hoppa med, hon hoppar för tidigt ofta och tar ibland ett extrasteg precis innan hindret så man får vara med. Hon är ganska rädd för titthinder. Men samtidigt är hon bäst! För hon river inte! Aldrig, hon har sån respekt för hindren så hon hoppar typ 20 cm över hindret! Men jag älskar henne även om hon har några små skavanker.<3

 

Hopsan, nu har jag inte varit så aktiv igen! Gud vad svårt det är att lägga manken till och bara skriva om hur jag har det. Herre guud asså! Men jag får väll skylla på alla läxor som vanligt då... En klassiker. Nä men jag har faktiskt inte hunnit rida/skriva pga att jag också tränar fotboll och för att jag åkte på paddling med min klass i fredags till lördags. Men då har man tur att man har en nu väldigt aktiv mamma! På lördagen sprang hon en mil och red båda hästarna! Älskar henne när hon kan hjälpa mig lite.

Nu är jag på g med ridningen igen, jag red igår kväll vilket var liiite kämpigt! Märta var som en staty i boxen när jag gjorde i ordning henne men när jag kom till skott och kravlade upp på hästen var det full fart framåt! Jag fick kämpa för att hon skulle gå i en hyfsad form och tempo. Hon var som skjuten ur en kanon, nästan... Men hon var duktig ändå. Jag tog en mindre runda i skogen om det är någon som undrar. När jag kom tillbaka fixade jag med Märta och sen tog jag bort kardborrarna som hade fastnat i Sniddens pannlugg och hela jag blev full med klipulver typ, vilket var lite jobbigt minst sagt! :P

Häftig häst alltså!:

Idag använde jag mitt nya träns på Märta med ett tredelat bett i stället för ett tvådelat. Vi red fram mamma och jag på stubben på andra sidan vägen än igår ch det var rätt så håligt och stenigt. Jag fick inte alls samma känsla som igår för utom att hon gav med sig i galoppen, men då fick jag driva som en galning och hon trampade ändå inte under sig som hon gjorde igår. Jag blev lite less på henne så jag tog nåra vändor i ökad galopp för kondisens skull istället. Men jag skyller på det nya bettet faktiskt, hon har inte bytat bett på typ åratal så hon får vara lite meckig. Jag ska i alla fall byta tillbaka till det gamla bettet igen.

     Mamma däremot var super duper nöjd med Snidden idag vilket glädjer mig att han inte bara busar. Idag var det iförsig inte alls blåsigt så han hade nog inte så mycket att bli rädd för. Mamma sa att han var fin och gick jämt och fint och att han vilade fin fint på steget. 

 

Jag känner inte den här tjejen men jag såg henne på en fälttävlan och tänkte: Wow, liten men sannerligen tuff! :)

Mamma och jag åkte upp imorse till Toreborg där hästarna är nu (det är mycket fram och tillbaka nuförtiden som du kanske har märkt). Men ja, vi gjorde iårdning hästarna och jag märkte att Märta hade kissat på sina bakben och det var inte gult utan lite mer åt det röda hållet... Mamma trodde nog inte att det var någon fara och det tror inte jag häller för hon gick som en klocka senare när jag red. En annan sak som var lite konstigt var att båda hästarna fällde som två galningar! Jaja de har i för sig gått med regntäcke ett tag nu även när det har varit varmt och då kanske de har börjat pälsa av sig för att deras kroppar tror att det blir varmare. Inte vet jag!

     Sen red vi på en stubbåker och jag snabbjobbade Märta vilket gick toppen! Hon var fin i munnen och särskilt nu när jag har martingal på henne och det kändes som att hon trampade under sig ganska ordentligt idag och sköt på mycket med bakbenen. Skönt att hon ändå är så pass fräch efter det långa uppehållet.

 

Märta har varit seg och trött precis hela sommaren, Snidden också. Men nu när det börjar bli lite kallare om nätterna och det börjar blåsa mer så märker jag att de är alldeles stissiga och vakna. Det får mig att tänka på hur mycket vädret påverkar både oss människor och djuren. Jag förstår förstås att de är trötta när man rider ut på dem efter att de har stått en hel dag i solen och försökte bli av med flugorna, men det är ändå rätt fantastiskt att de helt plötsligt piggnar till när det blir kallare ute. Jag menar, de blir ju lite mer vaksama på alla spöken som lurar när det blåser men det där med att de blir piggare för att det blir kallt förstår jag bara inte.

     Är det någon annan som har någon teori om varför de blir så pigga när det blir kallt? I så fall vill jag veta varför!

 

Pigg :                                 

Trött: 

 

 Jag red inte så hårt alls igår utan jag red bara runt lite i hagen för att han ska bli van vid allt typ. Han var duktig fast väldigt mammig, så han slängde sig runt till där Märta stod och gnäggade och första gången var jag inte alls på g så jag var nära att tappa kontrollen totalt. Men Jag kom på direkt hur han gjorde och då kunde jag följa med i hans små stegringar och få honom att gå där han skulle till slut. Men det där med att han drogs till Märta hände upprepade gånger men jag vann faktiskt varje gång! :) Jag skrittade och travade bara.

     Sen red jag medans mamma ledde upp Märta till stora hagen på Toreborg och det är där de befinner sig nu. Jaja Snidden är fortfarande livrädd för fåren som går där uppe vilket är superjobbigt!!!

                                     Men ha det så bra nu!<3<3