Fredag den 3 augusti
Idag har jag gjort typ två grejor, ridit och målat. Kul.
Jag cyklade upp till hästarna som vi har flyttat upp till betet på Toreborg. De fick komma upp dit efter ridlägret för att vi ska kunna spara på gräset hemma och för att Snidden ändå inte skulle bli riden på ett tag. Han måste varva ner och hinna ta in allt han har fått uppleva och lära sig på lägret innan man börjar och göra något nytt med honom igen.
Jag red altså ut en tur och hade tänkt mig att jag skulle rida ner till ridbanan och träna på det vi hade fått i hemläxa från dressyrtränaren, men det var så mycket insäkter att jag tyckte att det skulle vara lite taskigt mot Märta. Men på turen var hon fin och nu har jag bestämt mig för att jag tycker om att ha martingal på henne. Jag får nämligen lättare att ha ett jämt stöd och inte fladdra med tyglarna. (Inte för att jag fladdrar med tyglarna så ofta...) Efter en sund gick hon väldigt samlat och bra och jag är väldigt nöjd med turen. Dels för att jag stannade och åt på mina favorit körsbär och dels för att Märta var så arbetsvillig.
Jag satte på Litans gamla flughuva på Snidden vilket gick hur bra som hälst, han älskar verkligen när det händer något och litar helt på oss människor. Jag menar, om jag för första gången hade fått på mig en flughuva och jag var häst hade jag nog tyckt det var lite läskigt att hela världen blev vitrutig. Flughuvan var lite för lite för Snidden men den gick över ögonen och det är ju det som räknas! Märta fick ha ett sånt där drapperi på sin grimma så att hon också slapp flugor i ögonen.
Sen nu har jag varit duktig och målat våra små grindportar i falurött som jag var tillsagd medans de fyra hundarna har fått springa fritt på gården. Sigrid däremot är sååå himla jobbig och hittar pytte små hål överallt som hon kan smita igenom så man har fått hålla ett öga på henne.
Ha en trevlig eftermiddag/kväll!
Jag cyklade upp till hästarna som vi har flyttat upp till betet på Toreborg. De fick komma upp dit efter ridlägret för att vi ska kunna spara på gräset hemma och för att Snidden ändå inte skulle bli riden på ett tag. Han måste varva ner och hinna ta in allt han har fått uppleva och lära sig på lägret innan man börjar och göra något nytt med honom igen.
Jag red altså ut en tur och hade tänkt mig att jag skulle rida ner till ridbanan och träna på det vi hade fått i hemläxa från dressyrtränaren, men det var så mycket insäkter att jag tyckte att det skulle vara lite taskigt mot Märta. Men på turen var hon fin och nu har jag bestämt mig för att jag tycker om att ha martingal på henne. Jag får nämligen lättare att ha ett jämt stöd och inte fladdra med tyglarna. (Inte för att jag fladdrar med tyglarna så ofta...) Efter en sund gick hon väldigt samlat och bra och jag är väldigt nöjd med turen. Dels för att jag stannade och åt på mina favorit körsbär och dels för att Märta var så arbetsvillig.
Jag satte på Litans gamla flughuva på Snidden vilket gick hur bra som hälst, han älskar verkligen när det händer något och litar helt på oss människor. Jag menar, om jag för första gången hade fått på mig en flughuva och jag var häst hade jag nog tyckt det var lite läskigt att hela världen blev vitrutig. Flughuvan var lite för lite för Snidden men den gick över ögonen och det är ju det som räknas! Märta fick ha ett sånt där drapperi på sin grimma så att hon också slapp flugor i ögonen.
Sen nu har jag varit duktig och målat våra små grindportar i falurött som jag var tillsagd medans de fyra hundarna har fått springa fritt på gården. Sigrid däremot är sååå himla jobbig och hittar pytte små hål överallt som hon kan smita igenom så man har fått hålla ett öga på henne.
Ha en trevlig eftermiddag/kväll!
Snidden!
Snidden, heter vår unga häst. Han är tre år, 1,57 cm i mankhöjd och just nu hungrig som en... Ja just det, en ponny! Men det finns en förklaring på den frånten och det är att hans pappa ÄR ponny. Pappan heter Veronas Bo-Gi och ni kan söka på honom på google så ser ni att han är en fin svensk ridponny.
Han heter ju Snidden vilket betyder snedden på skånska, snedden betyder typ att något sitter på sne. Han fick faktiskt heta så för som föl var han både hjulbent och kobent på båda bakbenen. Han kunde knappt stå då, men nu är han nästan helt återställd, förutom att han har två bucklor utåt under vardera has. Men det skiter väll vi i höll jag på att säga, men, det struntar väll de två veterinärerna i familjen i. Nädå det är så att de har sagt att han klarar det bra.
Han är ju son till Märta och har därför ål och ädelt huvud, från pappan fick han nog mest sin vildvuxna man och sin förmåga att sätta lite väl bra med hull. Man kan säga att han är mammas och mitt "lilla projekt" eftersom vi rider in honom själva nu. Snidden är för övrigt en väldigt snäll och rar häst som alltid vill ställa upp och göra sitt bästa, men ibland blir han också lite trött i huvudet när han hållit igång ett tag så man kan inte ta honom för givet. Han var också väldigt hingstig och hoppade mycket på min ponny som nu inte finns längre så vi kastrerade honom ganska fort.
Nu kommer jag inte på något mer att berätta om Snidden men om ni kommer på något som ni undrar om honom är det bara att komentera och fråga!:D
OJ!
Wow vad fina bilder vi fick hem från ridlägerstället igår! Vi tränade ju terräng en dag och då var det en fotograf där. Så vi köpte några foton och de är super fina! Märta har öronen framåt på varje foto.
Dagens ridpass!
Tog Märta den vanliga turen runt Hjularöd. Det var den andra ritten som jag använde martingal på henne. Det känns ärligt talat lite skumt, hon drar fortfarande om inte mer och det gör att det är mycket att hålla i. Hon drar i tyglarna och mer neråt istället för framåt. Annars var hon duktig och tog mycket stöd i handen vilket var skönt. Det blev många galopper i början med jogging i slutet. Jag har tittat på de slutgiltiga banhoppningarna i fälttävlan i OS, och wow så häftigt att Sara tog silver!! Jag är så glad för hennes skull. 
Ridläger!
Har nu kommit hem och kommit till rätta efter lägret. Mamma red Snidden och förväntade sig bara att få vara med på lite uppvärmningar, men hon fick vara med på alla lektionerna och fick många tips och råd. Snidden skötte sig väldigt bra och gick en hel dressyr lektion+hoppat/gått en bana på 50 cm utan problem. Han red också lite terräng hinder och hoppade ordentligt och sprang genom vatten efter en kort övertalning.
Märta var också duktig, vi fick bra tips på dressyren om hur jag skulle få henne att slappna av och inte dra med huvudet lika mycket. Vi hoppade en bana på 70 cm för Johan Ernmark vilket stärkte mitt självförtroende mycket. Det var jätte kul!:-) Jag vet att det inte var ett dugg högt men det är typ det enda jag vågar hoppa efter alla avramlingar. Sen var det ju terrängen också, det var nog det roligaste va allt. Jag var rätt nervös för hur Märta skulle vara men det hade jag inte behövt oroa mig för! Hon bjöd som alldrig förr och tyckte det var super kul!:-D Vi fick endast ett stopp och det var när vi skulle i vattnet, men det gick bra och sen gick hon igenom duktigt. Så himla häftigt!! Sen var det ju avslutningen då det var pay n jump. Det var inte lika kul. Jag hoppade en ganska lätt bana på 80cm, men det var tunnor och hjul under två hinder i en kombination som Märta och jag tyckte var väldigt läskigt. Jag blev väldigt osäker och det smittade om man säger så. Men till sist kom vi över båda hindren och klarade banan. Men det var läskigt. Jag glömde också säga att det var en fotograf som fotade oss, men det blir tyvärr bara foton som är utpräntade på papper redan så dem får ni nog inte se.
Jag ska som ni ser börja med martingal pga dedär. Det ser bedrövligt ut och är jobbigt att handskas med! Se bild 3.
Välkommen till min nya blogg!
Mitt första inlägg.
