Förlåt!

Förlåt för att jag inte har skrivit några nya inlägg, men jag har en anledning! Jag har inte haft tillgång till en dator och dessutom så har jag gått och väntat på att jag ska få min macbook air som alla sjuor i min skola får. Men jag får den på onsdag och då ska jag skärpa mig! Absolut.
Stackars Märta kan jag inte heller rida på nu för hon blev förkyld efter en träning då mamma hoppade henne. :(

Uppsats i skolan

Haha jag tänkte att ni kanske ville läsa min uppsats som jag har skrivit klart idag. Den handlar om mig fast jag är en fölunge i denna lilla berättelse.

En dag som ett föl

 

      Jag har precis vaknat och ligger bland allt gräs och all blommor. Det första jag ser är mamma som står och tittar på mig med sin mamma blick. Jag försöker resa på mig på samma sätt som jag lyckades med igår, men idag vill benen inte samarbeta. De är så långa och jag har inte riktigt fått koll på dem än. Mamma säger att jag snart kommer lära mig tricket och skjuter på med mulen där bak. Så fort jag kommit upp på benen sträcker jag på mig och diar ett tag på mamma.

      Genast upptäcker alla flugor och bromsar mig och jag får ett svidande bett på rumpan. Plötsligt får jag en krypande känsla av att springa, sparka och bocka, allt för att slippa alla dessa jobbiga kryp. Jag far iväg med en rivstart och busar upp de andra fölen i hagen. Jag känner vinden i manen och njuter i fulla drag av farten men blir bryskt väckt ur min trans när jag känner ännu ett bett i rumptrakten. Men när jag sneglar bakåt är det inte en fluga jag ser utan Flex, min bästa vän. Jag ger honom en kick i bogen och på så sätt är leken igång.

      Vi håller igång i princip hela förmiddagen, men till sist går ändå luften ur oss. Jag, Flex och några andra föl dimper ner i det mjuka gräset och jag frustar förnöjt. Efter bara någon minut somnar jag in i en solig drömvärld.

      Jag vaknar tvärt av ett ljud som jag känner igen lika bra som min egen mammas gnägg. Det är flickan, hon brukar komma och hälsa på varje dag här i sommarhagen. Idag kom hon rakt fram till mamma och mig och klappade om mamma. Jag märkte nu att solen var på väg ner på himlen. Jag hade alltså sovit till långt in på eftermiddagen. Nu kom flickan fram till mig och började klia mig på ryggen, där man inte når själv och som bromsarna gör sina hugg. Det var så skönt att det var nära att jag trillade omkull av njutning.

      Efter ett litet tag kom jag på henne med att hon började trä på något upp för mulen. Förskräckt tog jag ett skutt bakåt. Flickan stod lugnt kvar medan mamma oroligt flyttade sig närmare mig. Men hon gav sig inte och mumlade lugnande till mig. Egentligen litade jag ju på henne, kom jag på och lät henne sätta på saken runt huvudet.

      När flickan hade gått och mamma hade lugnat sig fick jag lova att dia på henne igen.Dagen hade lett till sitt slut och nu prövade jag att äta något strå av det frodiga gräset.     

 Tycker ni om den?? ;)

 

 

 

 

 

 

Hästhelg med Loppan och Lotta del 2/2

Idag åkte vi till Flyinges terrängbana där min kompis Alice tävlade på sin b-ponny. Hon tävlar i den minsta klassen p70 och var i ledning efter hoppningen och dressyren. Hon red snabbt in sin första klass och då var klockan bara 08.00. Så vi hade ju hela dagen framför oss.
     Nästa klass var p80 och sen var det p90. Jag stod och tittade brevid ett hinder på de klasserna. Sen var det enstjärnig klass för hästar och då stod vi också och tittade och jag fottade som en galning såklart. När det blev den lätta klassen sattes vi i arbete, vi blev hindervakter och vaktade de sista hindren. Så det var ju ganska tråkigt att sitta där, där det knappt hände något så efter ett litet tag stack jag själv och fottade och så. Det blev ganska många foton och jag hoppas att de blev skapliga. Sen när det återstod bara en klass skjutsade Loppan hem mig och nu har jag tagit hand om djuren och sen bara slappat. Jätteskönt!
     Sen kommer en bildbomb.

Hästhelg med Loppan och Lotta del 1

Igår kom min kusin Charlotte och hämtade mig på morgonen då mina föräldrar och lillebror skulle bort. Vi åkte till Flyinge där Loppans kompis Lotta hade sina hästar. Hon hade gjort iordning en av sina hästar som hon skulle tävla under dagen. Vi hjälpte henne att göra klart allt och sen åkte vi till Malmö. Vi hade lite svårt att hitta dit men efter en liten stunds omkringkörande var vi framme.
     Lotta tävlade i en unghästsklass där det inte var en tävling utan mer individuellt. Hon hoppade 1.10 cm först vilkte gick rätt så bra för utom ett litet retligt stopp. Efter den klassen köpte vi våran andra frukost den dagen och satte oss och åt den på läktaren. Det var väldigt mysigt och vi skrattade åt andras hästar och ridstilar. Men en sak var lite jobbigt och det var att det var en geting som var väldigt arg på mig eftersom jag hade "dens" läsk, men den fick vad den tålde av min papptallrik!
     Sen hoppade Lotta sin sista runda på 1.20 och där fick hon 12 fel. Hennes häst började tydligen dra väldigt mycket ibland och det var det som hände.
     När vi hade kommit hem Loppan och jag gjorde vi oss iordning för att rida de små hästarna hemma. Vi åkte upp till betet på Toreborg och red. Snidden hade inte respekterat flugluvan och dragit av den nån stans i hagen. Loppan fick rida Märta och jag tog då Snidden. Vi tog en väldigt kort runda pga bromsarna och det gick ganska bra!
     När vi kom hem badade vi i poolen och sen satte vi på en film. Jag glodde på den sen medans Loppan lagade maten och gav hundarna. Jag var jätte slö... Sen kom Lotta och vi hade en jättemysig kväll!
 
Ursäkta att jag skriver en så tråkig och oinvecklad text idag men det är för att jag är väldigt trött efter att ha gått upp klockan sju på morgonen två dagar i rad.
 
BILDBOMB BLEV DET, SOM ALLTID!
     

Fredag den 3 augusti

Idag har jag gjort typ två grejor, ridit och målat. Kul.
Jag cyklade upp till hästarna som vi har flyttat upp till betet på Toreborg. De fick komma upp dit efter ridlägret för att vi ska kunna spara på gräset hemma och för att Snidden ändå inte skulle bli riden på ett tag. Han måste varva ner och hinna ta in allt han har fått uppleva och lära sig på lägret innan man börjar och göra något nytt med honom igen.
Jag red altså ut en tur och hade tänkt mig att jag skulle rida ner till ridbanan och träna på det vi hade fått i hemläxa från dressyrtränaren, men det var så mycket insäkter att jag tyckte att det skulle vara lite taskigt mot Märta. Men på turen var hon fin och nu har jag bestämt mig för att jag tycker om att ha martingal på henne. Jag får nämligen lättare att ha ett jämt stöd och inte fladdra med tyglarna. (Inte för att jag fladdrar med tyglarna så ofta...) Efter en sund gick hon väldigt samlat och bra och jag är väldigt nöjd med turen. Dels för att jag stannade och åt på mina favorit körsbär och dels för att Märta var så arbetsvillig.
Jag satte på Litans gamla flughuva på Snidden vilket gick hur bra som hälst, han älskar verkligen när det händer något och litar helt på oss människor. Jag menar, om jag för första gången hade fått på mig en flughuva och jag var häst hade jag nog tyckt det var lite läskigt att hela världen blev vitrutig. Flughuvan var lite för lite för Snidden men den gick över ögonen och det är ju det som räknas! Märta fick ha ett sånt där drapperi på sin grimma så att hon också slapp flugor i ögonen.
Sen nu har jag varit duktig och målat våra små grindportar i falurött som jag var tillsagd medans de fyra hundarna har fått springa fritt på gården. Sigrid däremot är sååå himla jobbig och hittar pytte små hål överallt som hon kan smita igenom så man har fått hålla ett öga på henne.
Ha en trevlig eftermiddag/kväll!

Snidden!

Snidden, heter vår unga häst. Han är tre år, 1,57 cm i mankhöjd och just nu hungrig som en... Ja just det, en ponny! Men det finns en förklaring på den frånten och det är att hans pappa ÄR ponny. Pappan heter Veronas Bo-Gi och ni kan söka på honom på google så ser ni att han är en fin svensk ridponny.
    Han heter ju Snidden vilket betyder snedden på skånska, snedden betyder typ att något sitter på sne. Han fick faktiskt heta så för som föl var han både hjulbent och kobent på båda bakbenen. Han kunde knappt stå då, men nu är han nästan helt återställd, förutom att han har två bucklor utåt under vardera has. Men det skiter väll vi i höll jag på att säga, men, det struntar väll de två veterinärerna i familjen i. Nädå det är så att de har sagt att han klarar det bra.
     Han är ju son till Märta och har därför ål och ädelt huvud, från pappan fick han nog mest sin vildvuxna man och sin förmåga att sätta lite väl bra med hull. Man kan säga att han är mammas och mitt "lilla projekt" eftersom vi rider in honom själva nu. Snidden är för övrigt en väldigt snäll och rar häst som alltid vill ställa upp och göra sitt bästa, men ibland blir han också lite trött i huvudet när han hållit igång ett tag så man kan inte ta honom för givet. Han var också väldigt hingstig och hoppade mycket på min ponny som nu inte finns längre så vi kastrerade honom ganska fort.
    
     Nu kommer jag inte på något mer att berätta om Snidden men om ni kommer på något som ni undrar om honom är det bara att komentera och fråga!:D 
 

OJ!

Wow vad fina bilder vi fick hem från ridlägerstället igår! Vi tränade ju terräng en dag och då var det en fotograf där. Så vi köpte några foton och de är super fina! Märta har öronen framåt på varje foto.
RSS 2.0