Hejsan söndag och hejsan bloggen!

 

Igår hade jag tänkt mig att jag skulle vara riktigt hurtig idag, ni vet ställa klockan och gå upp och springa intervaller för att sedan rida med Filippa och Heeman klockan elva. Men jaaa.. Den planen förstördes ganska lätt i morse då jag vaknade, tittade ut genom fönstret och konstaterade att det var regn, somnade om igen haha! 

Så det blev inga intervaller idag om jag inte tar mig i kragen och gör det nu på dagen... 

Men jag sov enda tills min lillebror väkte mig och berättade att Filippa stod och väntade på att jag skulle komma ut och att hon var helt klar med Heeman!

Så jag hoppade upp ur sängen, klädde på mig ridkläderna, slängde i mig lite flingor och gick ut. Filippa stod som tur var inte och väntade och var klar utan stod och torksade Heeman som var blöt efter skyfallen inatt. Så Mai var ju inte så fin heller. Blöt, lerig och dan!

 

Men till slut kom vi ut och red rundan runt Hjularöd. Den är ca 5km och vi höll faktiskt igång och travade hästarna rätt mycket. Mai kändes väldigt pigg och glad och trampade under sig bra. Det känns väldigt hoppfullt när jag faktiskt kan trava henne på blöt grusväg och rida henne iform och att hon inte haltar utan tvärt om mår BRA av det! Det var så himla mysigt att rida ut med sin allra bästa vän och bara prata ut med henne. Känna att man verkligen kan ha förtroende och kunna anförto sig till en annan person är så sjukt härligt! Och även viktigt för en tror jag.

När vi sen var hemma igen hade gallan gått ner till INGENTING vilket kändes så himla bra. 

Att Mai faktiskt inte behöver vilas mer utan att hon mår bäst av att blir riden känns ju bara så för jävla bra helt enkelt! Jag behöver inte oroa mig längre för att vi ska behöva ta bort henne! För hon kommer klara sig bra tror jag.