Hubertus ritten! Skrivet igår den 10/11
Idag har varit en väldigt rolig dag! Den började med att mamma, pappa och jag gick ut och gjorde iårdning hästarna, lastade dem på hästsläpet och åkte till Revinge! Hästarna var duktiga och båda gick in i släpet utan problem, men med lite mutning från Sniddens sida. :P När vi kom dit tog vi ut hästarna och pappa och mamma satt upp. Erik och jag utrustade med systemkamera och överdragsbyxor satte oss tillsammans med några andra i en vagn som blev dragen av två väldigt charmiga kallblod. En ardenner och en döle-häst (aldrig hört talas om). Väldigt gulliga och duktiga på att dra!
När sen alla var redo red alla ekipage en väldigt mysig tur i skogen och på fina sandade spår. Vi som satt i vagnen körde efter i en lagom tackt. Det var båda skritt trav och galopp. Det var två hästar som red precis framför oss bara för att träna sina hästar på att vara nära en vagn. Och ja... Man kan ju säga såhär. De två hästarna kommer nog ha lite träningsvärk imorgon!
Sen kom vi tillbaka till transporterna och vi satte på de två yyyyyber svettiga hästarna svettäcken över sadlarna och ställde in dem i släpet. Vi övervägde faktiskt att nöja oss där eftersom de är rätt otränade, men mamma ville fortsätta. Så efter en skål med gulach soppa med créme frais sadlade vi av, jag tog pappas hjälm och mamma och jag satt upp. Pappa ville inte fortsätta rida även om han tyckte det var väldigt kul att få rida igen på så länge. Han ville inte gå som en stylta imorgon och ville också kunna gå på balen på kvällen. Så han avstod. Och jag kan ju säga såhär... Märta hade fått sin uppvärmning för hon var pigg som hon var när vi red terräng sist och i galopperna var hon helt underbar. Hon fräste på som bara den alltså! Så himla roligt det är när hon verkligen släpper loss och länger på stegen ordentligt i galoppen. Det var typ helt underbart!!! Men hon var inte bara som en kanon kula, hon sökte sig neråt i traven också, så himla fin hon är. Nu förstår man verkligen hur mycket hon kan ge bara hon har viljan!
Vi red där på de fina sandade vägarna och då såg vi ett nerfallet träd, som vi fick för oss att hoppa, hon som höll i jakten och jag då. Så jag red på det i trav och precis innan hindret så kände jag att hon skulle hoppa ett ganska långt språng och att det var en gren längre fram som jag skulle försöka väja för. Så då blev allt lite krångligare. Vi hoppade, jag vejade men lite för kraftigt, jag höll på att tappa balansen och skulle samtidigt styra hästen. Ja, jag hade inte så bra kontroll om man säger så.. Men jag höll mig kvar! Det är typ huvudsaken! Märta blev där emot lite. lite halt på det såriga benet och hon var lite stel när jag skrittade sista biten till transporterna.
När vi sen hade blivit lite fottade av någon fotograf (fatta pinsamt, jag red ju i mina överdragsbyxor och mössa under hjälmen och tjocka vantar. Så fuuult!) tog vi av hästarna grejorna och åkte hem.
På vägen hem åkte vi in på en hästaffär och köpte kraftfoder och en sån där som man behöver på ett grimskaft för att det ska krokas på på själva grimman. Haken kanske man kallar det... Ja det köpte vi i alla fall! :S
När vi kom hem fick hästarna varsin duch med varmt vatten och klä på sig viintertäcken. Så de borde ha det bra nu. Hoppas Märta inte har allt för ont i benet! <3
Så jäkla gulliga! Den med luggen heter Luring! <3<3
Kommentarer
Trackback
